Så fungerar Myriorama

Vad skiljer oss från andra

Myriorama är en så kallad aktivitetsbaserad modell. Resor uppstår inte bara, utan sker för att personer vill utföra ärenden. Det skiljer oss från de vanliga resebaserade modellerna som utgår från reseflöden mellan områden. Alla 10 miljoner personer i Myriorama har en varsin aktivitetsplan, ett schema över vad de ska göra under dagen. Tar en person bilen till jobbet måste den ta med den hem sen. I resebaserade modeller är det inte alls så, utan där bara sker resor.

I Myriorama används inga områden, utan resor uppstår och slutar i byggnader eller på platser och alla resor tillsammans skapar sannolika resmönster och trafik. Myriorama har vuxit fram ur en önskan att förstå resor inom och till städer, det vill säga relativt korta resor och då duger det inte att använda klumpiga områdesindelningar. Det är också omöjligt att planera kollektivtrafik om man inte vet hur många i ett område som bor nära en hållplats.

Alla färdmedel är med i Myriorama och de är med på samma villkor. I många andra modeller är bara biltrafiken med och gång-, eller cykeltrafiken beskrivs mest som ett störmoment. Kollektivtrafiken i Myriorama reser på den faktiska tidtabellen och personerna måste gå till hållplatsen för att gå ombord.

Så fungerar Myriorama

I Myriorama skapar vi först ett utgångsläge för ett område, vanligtvis en kommun. Utgångsläget beskriver både vilka förutsättningar som ligger som grund för resorna och vilka resmönster som uppstår. Utgångsläget kan alltid förfinas genom att enkelt korrigera felaktigheter eller saknad data. Utgångsläget är det som trafikplanerare ibland kallar jämförelsealternativ.

Med utgångsläget på plats kan förändringar göras. Du kan själv lägga till, förändra eller ta bort förutsättningar som gator, vägar, cykelbanor. Vill du lägga till, förändra eller ta bort personer eller byggnader, eller lägga in en hel detaljplan, hjälper vi dig med det eftersom det påverkar reseefterfrågan och är lite mer komplicerat. Förändringarna skapar scenarier, vad trafikplanerare ibland kallar utredningsalternativ. Varje scenario kan enkelt jämföras med utgångsläget och det är enkelt att se var trafiken har ökat eller minskat och om de nya förutsättningarna har påverkat benägenheten att välja andra färdsätt eller om det samlade trafikarbetet har ökat eller minskat.

Resultatet levererar vi som lättbegripliga dynamiska kartor och diagram för att förstå de resmönster som har skapats. Resultatet kan också levereras som GIS-filer såklart.

Så är Myriorama skapat

Agentbaserad modellering är inte nytt, utan är tvärtom etablerat, i synnerhet inom transportforskning. Däremot är Myriorama den första syntetiska svenska befolkningen som är lättanvänd nog att använda för vardaglig trafik- och samhällsplanering och som överensstämmer väl med såväl resvaneundersökningar som trafikmätningar.

Myriorama är skapat från öppet tillgängliga och högkvalitativa datakällor:

1. 1

   Alla byggnader kommer från Lantmäteriets byggnadsdata

2. 2

   Bostäderna har fyllts med hushåll och personer som tilldelats bilinnehav. På områdesnivå exakt överensstämmande med verkligheten. Alla personer har också tilldelats sannolika aktivitetsplaner.

3. 3

   Byggnaderna tar också emot olika ärenden, vilka överensstämmer med personernas aktivitetsplaner. En affär tar exempelvis emot arbetsresor och inköpsresor.

4. 4

   Gator och vägar kommer från både OpenStreetMap och Nationella vägdatabasen, där det bästa tas från respektive källa. Kollektivtrafikens tidtabell kommer från GTFS, samma tidtabellsdata som den verkliga kollektivtrafiken använder.

5. 5

   Myriorama använder MATSim, världens främsta ramverk för agentbaserad modellering. Varje person testar olika färdsätt och färdvägar hundratals gånger och varje gång lär de sig något till nästa iteration. I resultatet kan vi se var alla personer är vid varje tillfälle i en stor databas.

6. 6

   Slutligen efterbehandlar vi resultatet så att det går att använda för trafik- och samhällsplanering på ett enkelt och tydligt sätt.